RustGIS för kommuner: gratis GIS-program i webbläsaren för träd, lekplatser och broar (2026)

På många gatukontor och parkavdelningar ligger trädinventeringen i en QGIS-fil som exakt en person kan hantera. Är den personen sjuk eller på semester förblir kartan stängd. RustGIS är ett nytt, gratis GIS-program som öppnas direkt i webbläsaren och läser GeoJSON, Shapefile och GeoPackage utan installation. Här får du veta vad RustGIS duger till i kommunens vardag, var QGIS fortfarande är bättre och hur kartan till slut blir en körd och dokumenterad rutt.

Kort sammanfattning

• RustGIS är ett fritt GIS-program med öppen källkod (licens Apache-2.0), skrivet i Rust. Det körs på Windows, macOS och Linux och som webbapp på web.rustgis.app, utan installation.
• För kommuner är det främst intressant när kollegor utan GIS-utbildning ska kunna titta i register, filtrera och skriva ut en karta eller PDF.
• QGIS är fortfarande starkare på koordinatsystem, databasredigering, kartografi, plugins och mobil datainsamling (QField, Mergin Maps). Det skriver RustGIS-projektet själv.
• RustGIS har ingen mobilapp. För snöröjning, gatusopning eller trädbevattning behöver du sedan ett verktyg som planerar rutter, navigerar förarna och dokumenterar arbetet.
• Den luckan fyller en ruttplanerare med dokumentation som xRouten: importera GeoJSON- eller KML-data från GIS, optimera rutterna, kör i appen och dokumentera med foto, tidsstämpel och GPS-spår.

Uppgifterna gäller oktober 2026 och är kontrollerade på rustgis.app, xrouten.com/sv/priser och tillverkarnas webbplatser.

Vad är RustGIS?

RustGIS är ett gratis GIS-program (geografiskt informationssystem) med öppen källkod som körs både som datorprogram och som webbapp i webbläsaren och bearbetar geodata lokalt på din dator. Det utvecklas inom projektet opengeos av Qiusheng Wu, och den första versionen kom 2026. Källkoden finns på GitHub under licensen Apache-2.0.

Kort sagt är ett GIS en programvara som kopplar data till en plats. Varje träd har en koordinat och attribut som art, planteringsår, stamomkrets och senaste kontroll. Varje lekplats är en yta med redskap, besiktningsintervall och ansvarig förvaltning. GIS visar dessa data på kartan, låter dig filtrera och räknar med dem.

Tre saker skiljer RustGIS från äldre GIS-programvara:

1. Det körs i webbläsaren. På web.rustgis.app öppnar du programmet i en flik. Enligt dokumentationen bearbetas lokala filer på din egen dator, inte på en extern server.
2. Det är ett enda program. Datorversionen kräver enligt projektet varken Python, Qt eller GDAL. För Windows finns ett installationsprogram som fungerar utan administratörsrättigheter och ett MSI-paket för central distribution via IT.
3. Varje åtgärd är ett kommando. Det du klickar på i menyfliksområdet körs internt som ett kommando med parametrar. Kommandona kan styras utifrån via kommandoraden, Python, en inbyggd AI-assistent eller en MCP-server.

Gränssnittet är ett menyfliksområde med flikar i arbetsordning: Home, Data, Style, Labeling, Edit, Analyze, View, Publish. Den som är van vid Office hittar ofta rätt snabbare än bland alla verktygsfält i QGIS.

Varför har kommuner så svårt med traditionell GIS?

Problemet är sällan själva programvaran. QGIS är moget, gratis och klarar nästan allt. Problemet är vägen dit.

Ett traditionellt GIS-program måste installeras, och i många förvaltningar betyder det ärende till IT, godkännande, paketering och uppdateringar. Sedan behövs någon som förstår projekt, lager, koordinatsystem och stilar. I mindre kommuner är det ofta en enda person, på samhällsbyggnadsförvaltningen eller på gatu- och parkenheten.

Det leder till ett välkänt mönster:

• Trädinventeringen ligger som ett QGIS-projekt på en nätverksenhet.
• Lekplatsbesiktaren skriver ut listor eftersom hon inte kan öppna projektet.
• Snöröjningsslingorna ritas in med överstrykningspenna på papperskartor.
• Den som vill veta vilken bro som inspekterades när får fråga på kontoret.

På kommunens tekniska driftenhet (Bauhof) i den tyska staden Öhringen, en av våra kunder, såg det ut ungefär så. Enligt vår kundreferens om Öhringen (på tyska) arbetade driftenheten tidigare med Excel och QGIS, och vinterväghållningens rutter planerades på stora papperskartor. Den som mitt i natten måste köra en okänd slinga vecklade ut kartan med blöta handskar.

Data fanns alltså. Den kom bara inte fram dit där arbetet görs.

Vilka kommunala uppgifter kan du hantera med RustGIS?

För de flesta register i en kommun räcker ett GIS-program som kan hantera, filtrera och visa punkter, linjer och ytor med attribut. Det klarar RustGIS. Här är de typiska användningsfallen:

Trädinventering: hur hanterar du gatuträd i RustGIS?

Varje träd är en punkt med attribut: trädnummer, art, planteringsår, kronans diameter, skick och datum för senaste kontroll. I RustGIS kan du till exempel färglägga lagret efter skick (Unique Values) eller gradera efter ålder (Graduated Colors).

Med ”Select By Attributes” filtrerar du med ett enkelt villkor, till exempel alla träd vars senaste kontroll ligger mer än tolv månader tillbaka. Urvalet är synkat mellan karta och tabell. Resultatet exporterar du som GeoJSON, CSV eller KML.

Vill du gå djupare i program för trädinventering hittar du en jämförelse av specialiserade lösningar i artikeln Program för trädinventering.

Lekplatsbesiktning: hur planerar du kontroller enligt SS-EN 1176?

Lekplatser är ytor och redskapen på dem är punkter. För att planera besiktningarna behöver du framför allt en ren lista: vilken lekplats, vilka redskap, vilket intervall och när den senast besiktades. I RustGIS underhåller du de här attributen, filtrerar fram besiktningar som förfaller och skriver ut en karta som PDF.

Det RustGIS inte gör är att registrera kontrollen på plats. Det saknas en mobilapp. Mer om det längre ned.

Broar och byggnadsverk: räcker RustGIS för broinspektion?

För överblicken, ja. Broar, trummor, stödmurar och bullerskärmar kan läggas in som punkter eller linjer med inspektionsdata. Själva broinspektionen följer Trafikverkets krav för inspektion av bro och övriga byggnadsverk och dokumenteras ofta i förvaltningssystemet BaTMan, som enligt Trafikverket också används av många kommuner. RustGIS ersätter inte det systemet. Men det kan vara kartan där alla byggnadsverk syns med sin nästa inspektion.

Gatusopning, vinterväghållning, grönyteskötsel: vilken roll spelar GIS?

Här ger GIS underlaget: vilka gator som har vilken sopningsklass, vilka sträckor som ingår i halkbekämpningen och vilka grönytor som klipps hur ofta. I RustGIS ritar du in sådana linjer och ytor, korsar dem med stadsdelar eller lägger buffertzoner kring skolvägar.

Men det körs inget på det. GIS vet vad som ska göras. Det vet inte vem som gör det, när och i vilken ordning.

RustGIS eller QGIS: vilket GIS-program passar kommunen bäst?

Det ärliga svaret: för GIS-specialisten är QGIS oftast fortfarande huvudverktyget. För alla andra kan RustGIS vara den enklare vägen in. RustGIS-projektet skriver själv på sin jämförelsesida att det inte vill ersätta QGIS. Det är ovanligt ärligt, och det stämmer med det vi såg när vi testade.

Var är RustGIS starkare än QGIS?

För en förvaltning är den första raden viktigast. Ett program som körs utan administratörsrättigheter eller helt utan installation i webbläsaren når kollegan på driftenheten betydligt snabbare.

Var är QGIS starkare än RustGIS?

Enligt RustGIS egen dokumentation på de här punkterna:

• Koordinatsystem: QGIS använder PROJ fullt ut, inklusive datumtransformationer och gridfiler. RustGIS lagrar vektordata internt i WGS 84 och räcker för kartläggning och de flesta analyser, men inte för mätnoggrant arbete i ett lokalt referenssystem. Den som måste arbeta exakt med data i SWEREF 99 TM eller kommunens lokala SWEREF 99-zon, till exempel från Lantmäteriets fastighetskarta, stannar kvar i QGIS.
• Databaser: QGIS redigerar data direkt i PostGIS. RustGIS kan bara läsa PostGIS, MySQL och SQL Server, och bara i datorversionen. Ändringar skrivs inte tillbaka till databasen.
• Redigeringsverktyg: QGIS har topologisk redigering, geometrikontroller och avancerad digitalisering. RustGIS klarar grunderna med snappning och mallar.
• Kartografi och utskrift: Regelbaserad symbolik, datadefinierade stilar och atlasutskrift i QGIS är betydligt mer mogna.
• Fältarbete: QGIS har QField och Mergin Maps som mobila följeslagare. RustGIS har varken mobilapp eller server.
• Mognad: QGIS har två decenniers utveckling, utbildningar, böcker och kommersiell support. RustGIS kom 2026 och många funktioner är förstaversioner.

Vår rekommendation

Om en GIS-specialist i din kommun arbetar i QGIS ska du inte byta ut det. Använd RustGIS som ingång för alla som bara behöver titta i register, filtrera och skriva ut en karta. Båda programmen läser och skriver samma öppna format, till exempel GeoJSON och GeoPackage, så inget går förlorat på vägen.

Om kommunen inte använder något GIS alls och data ligger i Excel är RustGIS i webbläsaren en mycket låg tröskel. Du kan ladda en CSV-fil med koordinatkolumner direkt och ser genast dina träd eller lekplatser på kartan.

Vad kostar ett GIS-program för kommuner?

Licensen är alltså inte kostnadsfaktorn för RustGIS och QGIS. Det som kostar är tiden: vem som underhåller data, vem som gör kartor och vem som gör arbetsordrar av data.

Ett räkneexempel (antaganden, inga uppmätta värden): Anta att en medarbetare på park- och gatuenheten lägger två timmar i veckan på att ta fram listor för bevattningsrundorna ur trädinventeringen, skriva ut dem och efter säsongen föra in de handskrivna anteckningarna igen. Med en bevattningssäsong på 20 veckor (maj till september) blir det 40 timmar per år. Med en antagen arbetsgivarkostnad på 450 kr per timme motsvarar det omkring 18 000 kr per säsong, bara för att flytta data mellan karta, papper och tabell.

Hur får du in dina GIS-data i RustGIS?

Enligt dokumentationen läser RustGIS bland annat dessa format direkt, även i webbversionen:

• GeoJSON
• CSV, TSV och textfiler med koordinatkolumner eller WKT-geometri
• Shapefile, även zippad
• GeoPackage
• GeoParquet, FlatGeobuf
• GeoTIFF och molnoptimerade GeoTIFF för flygbilder och höjdmodeller

Du kan exportera lager som GeoJSON, CSV, GeoPackage, GeoParquet, Shapefile, FlatGeobuf, KML, KMZ och GPX. I webbläsaren finns enligt dokumentationen ingen GeoPackage-export. För vägen in i en ruttplanerare är GeoJSON och KML de viktigaste formaten.

Så kommer du i gång på fem minuter:

1. Öppna web.rustgis.app i webbläsaren.
2. Dra in din fil (t.ex. tradinventering.geojson eller en CSV med kolumnerna lat och lon) i fönstret.
3. Öppna attributtabellen med Ctrl+T.
4. Färglägg lagret efter ett attribut under Style › Symbology.
5. Filtrera under Home › Select By Attributes, t.ex. alla träd i en stadsdel.
6. Exportera urvalet via Data › Export som GeoJSON eller KML.

En kommentar om dataskydd: Enligt RustGIS bearbetas lokala filer på din dator. Webbdatakällor, AI-leverantörer och plugins kan dock öppna nätverksanslutningar. Om du använder AI-assistenten med en extern leverantör, stäm först av med kommunens dataskyddsombud vilka uppgifter som får skickas dit enligt dataskyddsförordningen (GDPR).

Vad kan MCP och AI-assistenten göra i RustGIS?

MCP (Model Context Protocol) är en öppen standard som låter AI-agenter styra program. RustGIS har en inbyggd MCP-server (rustgis-cli mcp). Med den kan en agent som Claude Code, Cursor, VS Code eller Codex öppna data, köra geobearbetning, läsa attributtabeller och titta på kartan som bild.

För en kommun betyder det i praktiken: en fråga som ”Visa alla lekplatser inom 300 meter från grundskolor där senaste besiktningen är äldre än tre månader” kan en agent översätta till RustGIS-kommandon. Fil-, nätverks- och pluginåtgärder måste enligt dokumentationen godkännas av användaren först.

Om förvaltningen vill släppa in AI-agenter i sina register är en organisatorisk fråga. Tekniskt står dörren öppen.

Vad händer efter planeringen? Varför ett GIS inte kör några rutter

Här kommer vi till punkten där många kommuner fastnar. Registret är välskött och kartan ser bra ut. Men nästa morgon ska någon köra bevattningsbilen till 140 träd, i en vettig ordning, med navigering, och efteråt ska det vara dokumenterat vilket träd som fick hur mycket vatten och när.

Ett GIS är inte byggt för det. RustGIS har ingen mobilapp. QField kan samla in data i fält, men planerar ingen optimerad rutt och navigerar inte från träd till träd.

Mellan register och utfört arbete saknas fyra steg:

1. Bilda rutter: Vilka objekt hör till vilket fordon i dag?
2. Optimera ordningen: I vilken ordning kör fordonet till objekten?
3. Köra: Hur hittar föraren fram, även en ny kollega utan lokalkännedom?
4. Dokumentera: Vem var var och när, med foto, signatur eller checklista?

Det är precis uppgiften för en ruttplanerare med digital dokumentation. Typiska kommunala användningsområden:

• Snöröjning och halkbekämpning: Plog- och sandningsrutter efter prioritetsklass, med GPS-spår som underlag om kommunen som väghållare får skadeståndskrav efter en halkolycka. Mer under Snöröjning.
• Gatusopning: Sopningsrutter efter sopningsklass, med dokumentation av sopade sträckor. Mer under Gatusopning.
• Trädbevattning: Bevattningsrundor ur trädinventeringen, dokumentation per träd. Mer under Trädbevattning.
• Kontrollrundor: Lekplatsbesiktningar, okulära brokontroller, tömning av papperskorgar.

Hur fungerar RustGIS och xRouten tillsammans?

Kort sagt: RustGIS (eller QGIS) hanterar registret, xRouten gör rutter och dokumentation av det. Kopplingen är öppna format och gränssnitt.

Import från GIS

xRouten importerar ritningar, alltså ytor och linjer, som GeoJSON, KML och KMZ. Hur det går till beskrivs i guiden Rita ytor och linjer (på tyska). Enskilda stopp som träd, lekplatser eller broar importerar du som Excel- eller CSV-tabell, och kolumnerna känns igen automatiskt. Egna fält som trädnummer eller besiktningsintervall lägger du upp som anpassade kolumner, se Importera stopp (på tyska).

Vägen från RustGIS är alltså kort: filtrera urvalet, exportera som GeoJSON eller KML (för ytor och linjer) eller som CSV (för objekt som stopp) och importera i xRouten.

Planera och optimera

I xRouten kan rutter optimeras automatiskt, även 300 adresser fördelade på flera rutter. Optimeringen tar hänsyn till tidsfönster, kvantiteter och kapacitet (till exempel bevattningstankens volym) samt fordonsprofiler. Sträckor som motorvägar kan undantas. Hur optimeringen fungerar förklaras i guiden Optimera rutt (på tyska).

För snöröjning och gatusopning, där det handlar mindre om enskilda stopp och mer om sträckor, ritar du linjer direkt på kartan eller importerar dem från GIS. Längden räknas i meter och ytor i kvadratmeter.

Köra med appen

Förarna använder xRouten-appen i mobilen eller på surfplattan. De ser sin rutt, inritade ytor och linjer och anteckningar till varje stopp, och har navigering med trafikanpassning direkt i appen. I Öhringen var det enligt driftenheten den avgörande skillnaden: rutten finns på surfplattan, inte på en papperskarta i hytten.

Dokumentera

Dokumentationen skapas i appen, med foto, signatur, checklista och tidsstämpel, på begäran automatiskt via geofencing. Den körda sträckan registreras och går att ta fram i efterhand. Matthias Schönpflug på driftenheten i Öhringen säger: ”Vid ett försäkringsärende kan jag även flera år senare se vilket fordon som var på plats och när.” Dokumentationen exporterar du som PDF eller Excel, se Exportera dokumentation (på tyska).

API och MCP

Precis som RustGIS har xRouten ett API och en MCP-server. Därmed kan båda systemen kopplas ihop automatiskt: en AI-agent kan ta fram förfallna lekplatsbesiktningar i RustGIS och skapa en rutt av dem i xRouten. API-åtkomst ingår enligt prissidan i ruttplanerarens abonnemang.

Vad xRouten inte är

För att undvika missförstånd: xRouten är inget GIS-program. Du kan inte göra buffertanalyser, transformera koordinatsystem eller underhålla register med topologikontroll. Det sköter RustGIS eller QGIS. xRouten är inte heller ett system för broinspektion enligt Trafikverkets krav. Det är verktyget för den del av arbetet som sker ute.

För vilka kommuner lönar sig kombinationen?

xRouten är enligt prissidan byggt för verksamheter med 2 till 30 fordon. Det passar de flesta driftenheter i små och medelstora kommuner. Data lagras på servrar inom EU, i Frankfurt am Main, vi erbjuder ett personuppgiftsbiträdesavtal (PUB-avtal) enligt art. 28 GDPR, och xRouten kan användas utan förarnas namn eller e-postadresser. För de fackliga företrädarna, och för en eventuell MBL-förhandling om GPS-spårning, är det också relevant att livespårningen kan stängas av.

Vilka misstag bör du undvika med GIS och ruttplanering?

Att försöka göra GIS-programmet till ruttplanerare. Med plugins kan QGIS räkna fram kortaste vägar. Något arbetsflöde för förare med navigering, dokumentation och statusmeddelanden till kontoret blir det inte.

Att underhålla data på två ställen. Om trädet har olika nummer i GIS och i ruttplaneraren stämmer inget av dem efter en säsong. Bestäm ett unikt ID (t.ex. trädnumret) och importera det som anpassat fält.

Att dokumentera på papper och skriva av senare. Varje byte av medium kostar tid och skapar fel. Räkneexemplet ovan visar hur snabbt det blir mycket.

Att ignorera koordinatsystem. Svenska kommunala data ligger oftast i SWEREF 99 TM eller i en lokal SWEREF 99-zon. För export till en ruttplanerare är WGS 84-koordinater (latitud och longitud) standard. RustGIS skriver alltid GeoJSON i WGS 84. Om du behöver räkna om koordinater hjälper vår artikel Omvandla UTM-koordinater.

Att införa ny programvara utan pilot. Testa med en enda rutt, t.ex. bevattningen i en stadsdel, innan du ställer om alla områden.

Kom i gång i tre steg

1. Gör registret synligt: Öppna web.rustgis.app och ladda en befintlig fil, t.ex. trädinventeringen som GeoJSON eller en Excel-lista som CSV med koordinater.
2. Välj en rutt: Filtrera fram objekten för en konkret uppgift, till exempel alla unga träd under fem år som ska bevattnas, och exportera dem som CSV eller GeoJSON.
3. Kör och dokumentera rutten: Importera filen i xRouten, optimera ordningen och skicka rutten till appen. Efter första veckan ser du i dokumentationen vilket träd som vattnades när.

Hur andra kommuner och företag har gjort läser du i våra kundreferenser (på tyska). Fler artiklar om ruttplanering och dokumentation finns på xRoutens blogg, och en översikt för driftenheter på vår sida för kommunala tjänster.

Prova xRouten gratis i 14 dagar. Provperioden avslutas automatiskt, du behöver inte säga upp något. Testa nu för kommunala tjänster

Vanliga frågor om RustGIS och GIS-program för kommuner

Är RustGIS gratis?

Ja. RustGIS är ett GIS-program med öppen källkod under licensen Apache-2.0 och kostar ingenting, varken datorversionen eller webbappen på web.rustgis.app. Kostnader uppstår bara om du använder AI-assistenten med en betald AI-leverantör och egen API-nyckel.

Kan RustGIS ersätta QGIS i en kommun?

Oftast inte helt, och RustGIS-projektet gör inte heller anspråk på det. QGIS är starkare på koordinatsystem, databasredigering, kartografi och mobil datainsamling. RustGIS passar som enkel ingång för kollegor som behöver titta i register, filtrera och skriva ut en karta.

Måste RustGIS installeras?

Nej, inte nödvändigtvis. Webbappen körs direkt i webbläsaren på web.rustgis.app. För Windows finns dessutom ett installationsprogram utan administratörsrättigheter och ett MSI-paket för central distribution, samt versioner för macOS och Linux.

Laddas mina data upp när jag använder RustGIS i webbläsaren?

Enligt RustGIS dokumentation bearbetas lokala filer på din dator. Webbdatakällor, AI-leverantörer och plugins kan dock använda nätverksanslutningar. Stäm av med kommunens dataskyddsombud vilka uppgifter som får gå till externa leverantörer innan ni använder AI-assistenten.

Vilka filformat stöder RustGIS?

RustGIS läser bland annat GeoJSON, CSV med koordinater eller WKT, Shapefile, GeoPackage, GeoParquet, FlatGeobuf och GeoTIFF. Du kan exportera bland annat GeoJSON, CSV, Shapefile, GeoPackage, KML, KMZ och GPX. I webbläsaren finns ingen GeoPackage-export.

Har RustGIS en mobilapp för arbete i fält?

Nej. RustGIS har enligt sin egen dokumentation varken mobilapp eller server. För arbetet ute, alltså att köra rutter, navigera och dokumentera, behöver du ett kompletterande verktyg som en ruttplanerare med förarapp.

Hur får jag data från RustGIS till en ruttplanerare?

Exportera ytor och linjer som GeoJSON eller KML och enskilda objekt som träd eller lekplatser som CSV. xRouten importerar GeoJSON, KML och KMZ för ritningar samt Excel och CSV för stopp. Egna fält som trädnummer kan importeras som anpassade kolumner.

Vad kostar xRouten för en kommunal driftenhet?

Ruttplaneraren kostar från 280 kr per månad vid årsvis fakturering och mobilappen från 110 kr per konto och månad, exkl. moms. Flera medarbetare kan dela ett konto om de inte kör samtidigt. Provperioden är 14 dagar, kräver inga betaluppgifter och avslutas automatiskt.

Passar kombinationen för vinterväghållning?

Ja. Plog- och halkbekämpningsområdena underhåller du i GIS, och rutterna planerar och kör du i xRouten. Appen registrerar den körda sträckan med tidsstämpel, så att kommunen även flera år senare kan visa vilket fordon som var på plats och när, till exempel vid skadeståndskrav efter en halkolycka.

Har RustGIS och xRouten ett gränssnitt för AI-agenter?

Båda har en MCP-server som AI-agenter kan styra programmen genom, och xRouten har dessutom ett API. En agent kan till exempel ta fram förfallna kontroller i RustGIS och skapa en rutt av dem i xRouten. Fil- och nätverksåtgärder i RustGIS måste godkännas i förväg.